Sekunden senare kände jag hans läppar mot mina, igen. Även om jag visste att vi inte skulle vara tillsammans efter detta, så kunde jag inte längre stå emot min hunger för hans läppar.

Ur Justins respektiv:
"Ta hand om Alicia" sa jag till Summer när jag var påväg ut från hotellet.
"Tror du verkligen att jag kan få ihop bitarna till hennes hjärta?" frågade hon och la armarna i kors. Jag suckade och kollade rakt in i hennes ögon.
"Snälla, Alicia behöver någon som kan hjälpa henne" sa jag och Summer skrattade.
"Justin där sjönk du riktigt låg, Alicia behöver dig och inte mig" sa hon.


"Bye Summer"
"Hej då Summer" sa Alicia skrattande och vinkade åt Summer. Hon kollade inte mot mitt håll, men det gör inget jag förstår henne. Det var ju ändå jag som sabbade allting.
"Jag måste gå" sa Summer och sträckte fram handen "Vi gör det på ett profosionellt sett" sa hon och jag skrattade medans jag skakade hennes hand. Summer sprang till Alicia och tillsammans så hoppade dom in i taxin.
"Mår du bra, bro?" frågade Alfredo och jag skakade på huvudet
"Fruktansvärt dåligt" sa jag och kollade på taxin där Alicia och Summer satt i. Efter några sekunder var den inte inom synhåll.
"Det kommer att ordna sig" sa han och la sin arm på min axel "Men nu måste vi åka annars missar vi flyget" sa han och jag greppade tag i min väska.

*

Ur Alicias respektiv:
"Jag kommer att sakna dig" sa jag och kramade Summer
"Jag kommer också att sakna dig" sa hon och sen så släppte vi taget om varandra "Vi måste ringa, smsa, skypa och ja vad som helst" sa hon och jag nickade.
"Hej då" sa jag och gick iväg.
På planet satt jag bredvid Jasmin och Simon. Gabriella och Sanna satt bredvid varandra med någon främling och min familj satt några sätten fram. Jag satt och tänkte på Justin, vilket inte var så konstigt jag saknade honom, det kan jag erkänna men det var ju ändå hans val.
"Vad tänker du på?" frågade Jasmin
"Justin" sa jag och suckade
"Det kommer att bli bra, som du alltid säger om ni är menad för varandra så kommer ni att träffas igen" sa hon och jag gav henne ett leende.
"Försök sov nu, vi har ändå 8 timmar resa framför oss" sa hon och jag höjde på ögonbrynen
"Hörde jag rätt?" sa jag och gjorde en chockade min "Du sa till mig att sova? Du hatar ju när folk sover i flyget och så är klockan 16.04" sa jag och la min mobil i min ficka.
"Du har rätt, vafan är det jag säger" sa hon och skratta. På planet så pratade vi om allt jag hade missat och gamla minnen. Vi alla försökte att sova men det gick inte så bra för det var bara vi som var vakna hela resan.
"Äntligen i Sverige" sa jag när vi hade landat

*

"Äntligen hemma" mumlade jag när vi klev in i mitt hus. Allting var sig lik som förr. Jag gick upp för trappan och öppnade dörren till mitt rum. Direkt när jag kom in spelades minnen upp från när Justin var här. Jag lämnade väskan och tog av mig min jacka, sen gick jag och satte mig på min säng. Och då brast det för mig, jag hade inte kunnat grinnat så mycket jag behövde men nu kunde jag göra det.
"Alicia, vad har hänt?" frågade min mamma panikslaget och satte sig bredvid mig.
"Justin" mumlade jag och hon la ena av sin arm runt om min midja
"Det kommer att bli bra i slutändan" sa hon och strök över mitt hår med sin hand.
"Jag vet, men jag kan inte kontrollera" snyftade jag och kollade upp på henne.
"Försök sov nu, det har varit en lång dag" sa hon och log. Jag nickade till svar och hon gick ut. Jag bytte om till pyjamas och la mig i sängen. Efter några minuter tog sömnen över.